Det är katastrofer som att fisken håller på att ta slut, att vi får hästkött märkt som nötkött i våra kyldiskar eller när 4 miljoner kor fick avlivas i galna kosjukan, som gör oss uppmärksamma på hur viktigt det är att veta vad vi stoppar i munnen. Annica Hansson Borg har arbetat med livsmedel i hela sitt liv; först som livsmedelsinspektör senare med vidareutbildningar för restaurang och butikspersonal. De senaste 15 åren har hon varit Hållbarhet, miljö och kvalitetschef inom dagligvaruhandeln. Hon har på nära håll upplevt hur allmänheten blivit mer medveten och intresserad av var våra livsmedel kommer ifrån, hur djur behandlas och hur våra matvanor påverkar klimatet. Även om det nu finns ett sug efter kunskap och en vilja att välja rätt, så är det en utmaning för hela livsmedelskedjan att leva upp till kraven på fullständig spårbarhet och klimatsmarta val.
”Det saknas säkra och enkla systemlösningar för spårbarhet av vissa ingredienser exempelvis fisk som går till industrin för vidareförädling. Konsumenter och myndigheter vill ha full spårbarhet men det finns idag ingen bra lösning som fungerar i praktiken” berättar Annica. ”Stora trålar fångar in fisken i omgångar, säljer den på auktioner där den köps upp av förädlare som blandar den med annan fisk och gör fiskbullar, fiskpinnar eller fiskgratäng av den. På förpackningarna står det sedan hur många % vitfisk det är i färdigmaten samt i vilken fångstzon och med vilket redskap den är fångad. Vilken art det är får man sällan veta vilket självklart gör det svårt för konsumenten att ta ett hållbart val i slutändan.
Spårbara matkedjor minskar både matsvinn och fusk
Producenter, butiker och restauranger har egentligen mycket att vinna på att ett fullt utvecklat spårbarhetssystem för alla varor oavsett om det är råvaror eller sammansatta produkter. Ett system skulle minimera risken för fusk och göra eventuella återkallanden enklare dessutom minska både matsvinn och lönsamhetstapp.
De flesta branschorganisationer inom livsmedelsområdet har sedan många år tagit fram riktlinjer och rekommendationer för att underlätta för livsmedelsföretagare att följa de lagar och regelverk som gäller i Sverige och i EU. Korrekt märkning av livsmedel, spårbarhet och ursprungsmärkning av produkter beskrivs bl.a. här och hur det ska hanteras inom respektive bransch, men varje verksamhet har ansvar ett steg bak och ett steg fram vilket medför att ingen har en helhetsbild för den totala spårbarheten av alla ingredienser i en produkt inför konsumenten. Ett system som följer alla råvaror till slutprodukten skulle vara önskvärt av alla i kedjan och framförallt för konsumenten som då kan göra medvetna val. Dessutom skulle det minimera risken för fusk vilket gagnar hela samhället.
Vilka åtgärder bör handeln satsa på i klimatdebatten?
”Den absolut viktigaste åtgärden handeln kan bidra med för att minska CO2 utsläppen i Sverige är att aktivt arbeta för att minimera matsvinnet både i handelsledet och i konsumentledet. Det är en stor utmaning eftersom alla vill ha fräscha varor och fyllda hyllor, men vi måste hitta lösningar så att producerade varor verkligen äts upp och inte slängs för det är själva produktionen av livsmedel som utgör den största koldioxid-belastningen i livsmedelskedjan. En av fyra matkassar som konsumenter köper hem hamnar i soptunnan. Svensken i genomsnitt slänger ca 45 kg mat per person om året. Det är ett slöseri och ett samhällsproblem som vi alla behöver ta tag i. Vi har inte råd att slösa med våra resurser på detta vis.
Ett träffsäkert och enkelt spårbarhetssystem kan bidra till att inköpare såväl som konsumenter kan välja korta transportkedjor, närodlade/närproducerade varor, ekologiska råvaror etc. och därmed aktivt göra skillnad redan vid inköpet.
När något blir fel och producenter och handelsledet behöver dra tillbaka varor från marknaden, blir den aktionen mer exakt med ett säkrare system så endast defekta varor behöver kasseras. Med nuvarande system händer det att mer varor än nödvändigt behöver kastas för att skapa säkerhetsmarginal. Tiden är också en viktig faktor. Ju fortare man kan ringa in ett problem och avgränsa det desto mindre skada ger det upphov till. Alltså ett enkelt, säkert spårbarhetssystem leder till ett tryggare samhälle med varumärken vi kan lita på.
Skandalerna driver frågan
Livsmedelsverket tog fram en rapport 2020 som handlar om livsmedelsfusk och hur vi alla blir drabbade både ekonomiskt och ur ett hälsoperspektiv. Rapporten uppmanar till att förebygga och direkt motverka livsmedelsfusk så att det i sin tur kan bidra till ett mer hållbart samhälle och till att nå de globala målen i Agenda 2030. ”Spårbarhet är ett nyckelord i den debatten anser jag. Ju bättre spårbarhet desto svårare är det att fuska med livsmedel”, säger Annica.
”Hade vi krävt fullständig spårbarhet i hela matkedjan hade det inneburit att alla företagare konkurrerar på samma villkor och konsumenter vet vad de får” säger Annica.
Alla kan göra något
Ingen kan göra allt men alla kan göra något. Vi som konsumenter kan till exempel vara mer uppmärksamma, kritiska, ifrågasätta mer och jämföra liknande varor i större utsträckning tycker Annica. Vi i Sverige har ibland en övertro på att det som erbjuds på den svenska marknaden alltid är korrekt, genomärligt och kontrollerat. Men står det producerat i Sverige behöver inte råvarorna komma från Sverige. Köper du en produkt som heter ”mandelkakor” behöver inte produkten ens innehålla mandel. Det räcker med mandelarom. Är CO2-avtrycket 0 bör du som konsument vara vaksam och ta reda på fakta. Är något extremt billigt i jämförelse bör du fundera på om någon inte får betalt i kedjan. Vill du bidra till det? Systemstöd som visar den faktiska spårbarheten genom hela kedjan gör att du som konsument kan göra ett medvetet val och här måste industrin vara bättre på att kräva transparens och dokumentation säger Annica. ”Jag vet att det finns leverantörer av spårbarhetsprogramvara så nu handlar det om att våga testa, forma och hitta ekonomiska lösningar för framtiden. Vi är alla vinnare om vi kan göra medvetna val.
Våra kommuner har också möjlighet att bidra. Varje kommun gör numera en koldioxidbudget där man arbetar för att minska CO2 utsläppen i syfte att nå målet på sänka medeltemperaturen med 2 grader till 2030. Översatt till aktivitet innebär det att varje svensk kommun behöver sänka sin påverkan med 16% och här blir närhandlat och närodlat avgörande.
Privata aktörer skulle också kunna göra mer enligt Annica. ”Ta restaurangerna till exempel; här skulle de kunna ta ett större ansvar att köpa in klimatsmart och spårbar mat. Än så länge har vi stannat på ”ekologiskt eller närodlad” men jag hoppas snart att det kommer att bli en konkurrensfördel att ha ”Spårbar mat” på sin meny säger Annika.
Plast är inte en dålig förpackning
En annan spridd missuppfattning är att vi som konsumenter borde undvika plast och vakuumförpackade livsmedel. När vi vet att matsvinnet är en springande punkt för att nå 2030 målet blir hållbarhetstiden a och o. Vi måste hinna både sälja och äta upp produkter innan de blir förstörda. Med moderna vakuumförpackningar (skinpack) som några av de stora kedjorna nu infört på kött och fisk är ett exempel på ökad hållbarhet. I förhållande till tråg+plastfilm förlängs hållbarheten med minst 3 ggr, vilket innebär från 5 till 15 dagar på helt kött och från 2 till 6 dagar på fisk.
I framtiden är vi flexitarianer
Redan nu råder brist på kött i Sverige. Det har inneburit en betydande import men med den ökade kunskapen och krav på ekologiskt, spårbart och närodlat så ser vi att vi blir tvungna att ändra vårt matintag. Att bli ”Flexitarian” och ha en eller flera vegetariska eller veganska dagar i veckan blir allt vanligare. Vi ser att konsumtion av fågel kommer att öka. Potatis, och pasta och matvete kanske kommer väljas i högre grad än ris.
Lokalt odlade produkter blir viktigare än ekologisk/KRAV-märkta produkter om de inte är svenska det gör att efterfrågan på traditionella svenska baljväxter som bönor, ärter och linser ökar. På så sätt slipper man långa transporter som belastar klimatet och vägarna. ”Det är helt enkelt dags att ta fram mormors kokbok och börja experimentera!” sammanfattar Annica.
Vill du veta mer?
Trac Technology adresserar frågan med system för spårbara matkedjor och samarbetar med expert Annica Hansson Borg, rådgivare i livsmedelssäkerhet. Vi erbjuder utbildning, rådgivning och en systemlösning för spårbarhet.
